Reportage

(5/4-10) Klubbmästerskap 4 april 2010

En Jäkel till klubbmästare i regn och rusk!

På påskdagen avhölls årets Klubbmästerskap. Den sena våren gjorde att evenemanget blev framflyttat till samma dag som unghundsträffen. Samling för båda aktiviteterna var Bjärsjölagård. Till att delta i KM:et anmälde sig åtta ekipage. Jöns-Lennart Andersson var utsedd att plocka fram klubbens spjutspets för dagen. Gruppen förflyttade sig efter samlingen till trakterna av Löberöd där vi fått lov att nyttja bl.a. Bolleröds marker. Svala sydostliga vindar kompletterades efterhand med ihållande snöblandad nederbörd. I första släpp fann Åke Sjöströms Aha Lt Jäkel en fasantupp i ett dike. Tuppen försökte lura Jäkel, men rutinen gjorde att den löpande tuppen möttes av en genskjutande Jäkel och han var fast! Ett välskolat och fint sök under hela dagen gjorde att Jäkel vid dagens slut stod som segrare i årets Klubbmästerskap. Det fina vandringspriset från makarna Linde bestående av två keramiska rapphöns är nu Åkes och Jäkels fram till nästa vår. Grattis!

(6/3-10) Debattafton på Hurva gästis, 3 mars 2010

 
Onsdagen 3 mars så var det dags för årets debattafton på gästis i Hurva. Dagen till ära hade trettiosex medlemmar trotsat kylan och gett sig iväg för att diskutera och för sig en god bit sill från den generösa buffen.


Ordförande Patrik Sjöström hälsade oss välkomna och började med att gå igenom årets planering därefter tog Agneta Ericsson och Anna Berg över för att föredra inför SVK.s revidering av jaktprovsreglerna 2012-2017.

För övrigt diskuterades det om unghundsträffen och om vi skulle ha meriterade domare som granskar unghundarna.
Det blev också diskussioner om vandringsprisernas betydelse och hur man kanske får ändra statuterna på vissa priser och dela ut vissa för gott och sedan visade det sig att det fanns värdefulla priser som inte delats ut och som befaras befinna sig på villovägar.


Särskilda prov var också på tapeten och där en del tyckte att det inte skulle behövas att gå på ett ordinarie prov som nu för att erhålla jaktprovschampionat utan att det skulle räcka med att gå på särskilda prov och att det skulle räknas som lika meriterande.

Frågan väcktes om vi ska arangera VM år 2017  då vi har 100-års jubileum men det var inget större gensvar än så länge.
Hur som helst en givande afton där åsikterna luftades och stämningen var god.

 

 
 
 
 
 
 

Text och foto
Annika Rönnerling
 

(31/5-09) Ordinarie viltspårsprov 24 maj 2009

Provet hölls i vackra fulltoftaområdet. Förutsättningarna var bra, men tyvärr var det inte så många deltagare, fem stycken startade i öppen klass och sju i anlagsklass. Dömde gjorde Ingmar Tykesson, Martin Bruck och Bo Olofsson.

Bäst gick det för Lena Svensson i Ökl med sin bruna Flatcoated Retrivertik Spader Damens Quick Quaint Quail med ett förstapris och Per Fridhs strävhårstik Tjoes Bella som blev godkänd i AKL och förärades med hederspris. Maria Brandström med strävhårshanen Grimm blev godkänd i AKL. Kjell Bertilssons Vacktelhane Jack blev också godkänd i Akl.

Ett stort grattis till pristagarna.

   
   
   
   

Text och foto
Annika Rönnerling


(23/5-09) Utställning i Landskrona 16 maj

 

 
   

 

Fotograf: Kerstin Olsson och Matti Palm


(26/4-09)Träningsträff i Fogdaröd 26 april

Behagligt väder och temperatur gjorde hundarna badsugna på träningsträffen i vackra Fogdaröd.
Nils Linde och Martin Bruk hjälpte hundförarna vid vattenträningen och Rikard Andersson tog hand om spårläggningen.
Det fanns både strävhårsvorseh, korthår, münsterländer och ungersk vissla representerade och mer eller mindre rutinerade hundar och förare. Nästa träningsträff inträffar söndagen 10 maj. Väl mött !

 

Text och bild: Annika Rönnerling

 

 

 
 

 

 


(10/4-09) Fältträning i Ystad – Källesjö

Helgen den 4 och 5 april erbjöd södra Skåne ett fantastiskt vårväder med temperaturer upp till 17 grader i mestadels strålande solsken. Arrangörerna av SVK:s fältträning i Källesjö, Johannes Lembke och instruktören Patrik Sjöström, kompletterade det vackra vädret med perfekta träningsmöjligheter på stora raps- och ängsarealer, god förplägnad och professionell utbildning.

Det var ett glatt gäng med både nybörjare och mer erfarna hundförare som träffades för fältträning av sina hundar (3st Vorsteh, 3st Kleiner Münsterländer och 1st Weimaran). Dag 1 började med en uppskattad pedagogisk genomgång av dels hur träningsdagarna skulle komma att se ut, dels av nyttiga synpunkter om allmän hundhållning från den erfarne Patrik.

Revieringsträning följde sedan och det var en ”yster” skara hundar som till att börja med revierade lite efter eget huvud men som sedan i de flesta fall kom in i ett mer ordnat revieringssök. Vi hade både unghundar (nästan valpar) och lite mer erfarna hundar med under träningen. Det tränades uteslutande på ”parsläpp” med skiftande par. Parsläppen i sig innebar också intressanta retningar och det var nyttigt för förarna att försöka läsa och föra sina hundar i situationer där kanske störningen kunde bestå av hare, fågel, sork men även en leklysten parkamrat. Det blev många skratt och glada tillrop men även ett och annat starkare uttryck när avståndet mellan förare och hund blev för stort för ”vanlig” korrigering.

Vid en mycket god lunch på den trevliga gården Stora Tvären bestående av ljuvlig hemmagjord fisksoppa diskuterades förmiddagens övningar och Patrik kommenterade varje ekipage (med sedvanlig positivism). Eftermiddagen ägnades åt kontrollerade fågeltagningar. Då det var nästan vindstilla blev denna övning ganska svår men alla hundar hittade ”sina” fåglar. Gemensamt hjälptes vi åt att hindra eftergång på rapphönsen och till sist hade vi fått alla hundar att förstå konceptet. Dag 1 avslutades med ytterligare en genomgång och allmän diskussion. Enligt uppgift sov alla (förare och hundar) mycket gott på lördagkvällen. Någon hade till och med somnat under middagen.

Dag 2 mötte oss med lite moln och dålig sikt vilket senare försvann och ersattes av sol men ganska mycket vind och därigenom lite kallare. Träningsfälten på Källesjö överblickar Ystad och havet lite ”från ovan” och det är en betagande syn med stora böljande fält som nästan verkar gå i ett med havet. Så, behövde man under träningsdagarna lite mental restauration var det bara att svepa med blicken över fälten.

Efter sedvanlig genomgång föredrogs också de bestämmelser som gäller för prov vilket var nyttigt att fräscha upp. Förmiddagens övningar började med reviering i ”skarpt läge”, dvs med vetskapen att det fanns fågel i den låga rapsen. Jag tror att alla hundar fick stå för fågel på ett ”naturligt” sätt under detta pass och det var kul att se att det fungerade så väl. Det syntes på Patrik att han var rätt så stolt över sin grupp. Efter varje reviering samlade Patrik gruppen och alla fick ta till sig de synpunkter som fanns. Detta var givetvis väldigt lärorikt. De ”stötta” fåglarna flög inte allt för långt varför vi på de vidstäckta fälten kunde träna flera gånger på varje fågel innan de försvann in på grannmarken eller djupt in i ngn av de intressanta remisserna på marken.

Dagen flöt på med mycket reviering och fågeltagning i bra tempo. Vi förde också intressanta diskussioner om allt inom hunderiet. Bl.a. hade vi förmånen att en mycket duktig hundtränare, veterinärstuderanden Joni Viitanen, var närvarande som förare till undertecknads Kleiner Münsterländer Kira. Joni visade prov på mycket god hantering av hund i det att lydnadsbitarna och förigheten av hunden var näst intill perfekt.

Sammanfattningsvis kan sägas att förutsättningarna var perfekta för en bra träningshelg och Patriks aktiviteter, förplägnaden, lokalerna och inte minst träningskompisarna och deras fantastiska hundar gjorde att betyget blir högt. Jag kan klart rekommendera en kurs på Källesjö.

 

Text: Sven Holmgren

Bilder >> www.stulander.se

 

 

 

 

(31/3-09) Årsmöte Hurva Gästgivaregård, 27/3 2009

Årsmötet  besöktes av 41 medlemmar. Klubben har nu fått en ny styrelse som består av, Patrik Sjöström ordförande, Martin Bruck vice ordförande, Agneta Eriksson, kassör, Ingmar Tykesson, sekreterare, ledamöter Thord Arne Schunnesson, Mats Jernetz, Anna Berg samt suppleanter Carina Lundström och Rikard Andersson. 

Kvällen avslutades med middag och prisutdelning där bl a styrelsens nyinstiftade pris för en speciell prestation, denna första gång delades det ut till en speciell person nämnligen  Eva Björk.

Cay Nilsson tilldelades SVK Södras funktionärspris och Rolf Strömberg som avgått som domare pga uppnådd åldersgräns, tackades för lång och väl genomförd domargärning. I övrigt delades det ut ett stort antal diplom och vandringspris till välförtjänta ekipage.

 

Styrelsen 2009-2010, Anna Berg, Thord-Arne Schunnesson, Mats Jernetz, Patrik Sjöström, Rikard Andersson,

Martin Bruck, Agneta Ericsson och Ingmar Tykesson, Carina Lundström saknas på bild.

Eva Björk, pris för speciell prestation.

 

 Text och bild: Ingmar Tykesson


 

(25/3-09) Match mot SFK 22 mars 2009

Lite kyligt, ganska bra vind, välfjädrade rapphöns och tillräckligt många för att samtliga hundar skulle komma för dem i så gott som varje släpp. Perfekta förhållande alltså när södras ”gäng” mötte engelsmännen i vår klassiska vårmatch.

Vi träffades hemma hos Per Olsson utanför Lunnarp. Dagen var den 22 mars och Arne Thorns hökögon bedömde våra prestationer efter engelska normer. Vi begrepp inte allt, fullt ut, när helhetsresultatet redovisades men det berodde mest på vår egen okunskap om deras sätta poäng.

”Engelsmännen” ställde upp med en irländsk-, två engelska- och två gordonsetter. Till detta en pointer. Ett rätt bra lag om man skall sammanfatta motståndet. Vi kom med ett korthår; Arwen förd av Per Åsheim. Och de fem strävhåren; Chap och Conni förda av Anders Borgström, Greta förd av Kjell Björne, Tess förd av Carl-Åke Nilsson och Figo förd av förra årets klubbmästare; Bertil Olsson.

Engelsmännen vann matchen med 716 poäng mot våra 648 och skillnaden kan tyckas vara stor men vi själva kom fram till att om man tar hänsyn till den faktor som den enskilda hundens bedömningspoäng multiplicerades med så var själva verket skillnaden hårfin mellan lagen.
Arne Thorn öste mycket beröm över våra hundar och det tog vi som en bekräftelse av vår slutsats i denna fråga.

Den Irländska Settern EssoEss dömdes som bästa hund efter några riktigt snygga fågeltagningar. Men vi andra var inte mycket sämre. Arwen blev näst bästa hund och fick resultatet 9 på fält, 9 för apporten. För resten av Vorstehgänget såg det ut så här: Chap: 8/9  Conni: 8/9 Greta: 8/8 Tess 7/9 och Figo 6/8.

 

 

Stort tack till våra engelska värdar för en bra dag och trevlig samvaro.
Kocke Nilsson


(22/3-09) Utställningsträning i Hurva den 8 mars 2009

Vi som var där fick ett flertalet aha-upplevelser. Ett stort tack till Anette Erlandsson som gav oss många aha-upplevelser. Anette ställde upp för oss och delade med sig av sina erfarenheter och sitt stora hundkunnande.

14 hundägare tog tillfället i akt och anmälde sig till SVK Södras första utställningsträning, träningen representerades av kort- och strävhårig vorsteh samt labrador. Träffen inleddes med ett kort teoripass som bestod av SKKs Utsällnings- och championatbestämmelser, Anatomi och standard för våra raser.

Sedan var det dags att ta in hundarna för praktisk träning, där vi blev införstådda med  handlerns uppgift i ringen, genom hjälpmedel, passande koppel, klädsel och vikten av att träna hunden inför hundutställningen.
Här fick vi se och uppleva positiva förändringar från samtliga hundägare och deras hundar, flertalet aha-upplevelser, skratt och spontana applåder.

Samtliga deltagare tackade ja till en repetitionsträff då vi börjar närma oss SVK-Södras hundutställning i maj.
SVK-Södras utställningskommitté återkommer med tid och plats.

 

 

Än en gång ett tack till Anette
SVK-Södras Utställningskommitté
Anna Berg

Foto Susanne Gulin

  


 

(15/3-09) Uttagning till match och Klubbmästerskap

Vi hade ett gott fågelläge och alla hundar fick möjlighet på morkulla, rapphöns och fasan. Klubbmästare blev Kjell Björne med strävhåriga tiken Greta. Dömde gjorde Sten Rönnerling.

 

 

 

 

Text och bild: Lars-Henning Strand


(2/3-09) Diskussionsafton på Hurva Gästis

Onsdagen den 25 februari samlades 44 medlemmar på Gästis för att ventilera och diskutera både fjolårets händelser och kommande aktiviteter 2009. Patrik Sjöström höll reda på turordningen på diskussionerna, Agneta Ericsson föredrog riksprovet och Ingmar Tykesson berättade om organisationen med kommittéer som ska arbeta utanför styrelsen. Lotta Fogde Andreasson informerade om den nya hemsidan och Nils Linde berättade om klubbmästerskapet som ska hållas på Rinkaby utanför Kristianstad 15/3.

Det var även dragning på riksprovslotteriet och första pris gick till Carl-Åke Nilsson, andra pris till Ulf Kleist och tredje till Lasse Karlsson Tidigare på kvällen utexaminerades 8st nya provledare som redan har fått i uppdrag att ta hand om några evenemang under året.

Klubben bjöd på förtäring som i år bestod av sillbord och kallskuret, kaffe och kakor. Det blev en trevlig och informativ kväll.

 

   
   

 

Text och bild: Annika Rönnerling

 


(16/2-09) Rapport efter genomförda unghundstest enligt dansk modell

Bakgrund
Som ett led i regelgruppens analysarbete när det gäller översynen av dagens och morgondagens jaktprovsregler inför eventuella förändringar 2012 har det genomförts två unghundstest, ett i Norr inom Malmfältens revir den 29/8-30/8 med KG Brännström som projektledare och ett dito i Syd inom SVK S revir den 13/9 med Nils Linde som projektledare och deltagare med egen unghund.

Eftersom ursprungssyftet var att även testa SVK utställningsförsök enligt tysk modell var bara strävhår anmäla.
I Norr understöddes genomförandet av en dansk domare tillsammans med Didrik Skarin. Deltagarantalet var fyra hundar från tre olika uppfödargrupper (två anmälda var skadade och inga reserver kunde tyvärr sättas in).

I Syd genomfördes testet av två danska domare samt Ingmar Tykesson som spårdomare. Deltagarantalet var här sex hundar, vilket anvisningarna förespråkar, från tre olika uppfödargrupper. (Vi hade också hundar på reservlista).

Nyutformningen av testet  fastställdes av danskarna 2008-07-01( efter ca tio års genomförande), Det festliga var att vi svenskar var de första som testade de nya anvisningarna.

Erfarenheter/Reflektioner
Danska ruhaarsklubben med språkröret Kjeld Toft i spetsen har på ett förtjänstfullt sätt stöttat hela processen. 

Ett antal artiklar är författade och införs i vår tidning nr 1/2009
* ur deltagarperspektivet från Syd; Anders Bertilsson och Eva Björk
* ur domarperspektivet från Norr; Didrik Skarin
* ur danska domarperspektivet samordnare Kjeld Toft med artikel i dansk ruhaar

Ordförandena i Norr Peter Popper (skulle startat med unghund) och dito i Syd Martin Bruck (startade själv med unghund) har på ett positivt sätt stöttat processen.

Det övergripande syftet med testet är ju att försöka bedöma hundarnas råanlag utan dressyren inverkan ur ett helhetsperspektiv till nytta för avelsarbetet.

Allt avelsarbete talar sitt tydliga språk ”för att kunna dra några statistiskt signifikanta slutsatser för avelsarbetet måste man testa/utvärdera ca 50% av en population”. (utdrag ur SKK nya bok om avelsarbetet)

Slutsatserna från vår SVK beställda utvärdering från 1992 talar sitt tydliga språk i samma riktning som ovan – testa fler hundar. Just nu är vi långt ifrån procentsatsen ovan (vi har ca halva sträckan kvar) och därför kan vi inte utvärdera med säkerhet vad vi åstadkommit till dags dato.

Det skulle förvåna oss om det nyuppstartade utvärderingsprojektet inte kommer fram till samma huvudslutsats. Således kan vi egentligen inte börja skruva på några rattar i den ena eller andra riktningen eftersom vi då inte vidtager åtgärder utifrån fakta utan faktiskt mer utifrån tyckande.

Vår enkla lilla inledande slutsats blir därför att vi måste skapa betingelser så att fler testar sina hundar tidigt ur ett helhetsperspektiv. Att genomföra unghundstest enligt denna modell skulle kunna vara en väg. Men för att inte få kraftsplittring och ta tydlig ställning skall vi då skrota dagens unghundsklass till gagn för unghundstestet. Inte både och.

Det är viktigt att väcka hundarnas jaktlust före testets genomförande och därför har danskarna utformat särskilda anvisningar för detta.

Samtliga deltagare var mycket positiva till den attityd som domarna utstrålade vid bedömningen. Det var inte hitta fem fel utan vilka positiva egenskaper har just din hund i denna situation och vad skulle man kunna utveckla. Denna attityd som tyvärr inte finns överallt bland vår domarkår ger mersmak och vilja att återkomma även om det inte var toppresultat. Du får tidigt en indikation på din hunds styrkor och din hunds utvecklingspotential. (Nils har själv startat sin unghund på testet och ett antal prov i ukl i norr och syd. Mycket stora skillnader har det varit hur domarna introducerat och dömt i ukl. Rättning i ledet om jag får be! Denna stora spridning på vilket sätt man dömer är inte acceptabel). Man har helt olika glasögon.

Om vi tittar lite övergripande på processen i testet kan vi konstatera:
Som en inledning till markarbetet där man i huvudsak genomför enkelsläpp (ett släpp genomförs som parsläpp för att kolla förhållandena till andra hundar) tar domarna och tittar på tänder och bett och att hanhundarnas testiklar är normalt ansatta och är normala i storleken. Under dagen är man också uppmärksam på hundarnas psyke; är dessa nervösa, aggressiva mot människor och andra hundar samt oroliga? Hundarnas reaktion vid skott testas också. Bedömningen på dessa delar är mer av karaktären ja eller nej.

I en femgradig skala 1-5 (där 3 är normalhunden) bedöms därefter markarbetet, vattenarbetet och spårarbetet. Under markarbetet fokusera domarna på att gradera;
* Energi/jaktlust
* Viltfinnarämne
* Sökupplägg
* Stil
* Stånd
* Resning
* Lättfördhet/samarbete

Under vattenarbetet fokuseras på;
* Självständighet/energi
* Simegenskaper
* Samarbetsvilja

Under spårarbetet som består av blodspårsarbete och kaninsläpet fokuseras på vanliga spåregenskaper och om hunden löser uppgiften.

När det gäller förutsättningen för markarbetet valde vi medvetet i Norr ett tvådagars prov eftersom vi antog att man skulle behöva en dag till detta. Tyvärr var riptillgången detta år magert så konsekvensen blev att denna del ej kunde utvärderas fullt ut i Norr. I syd genomfördes hela testet under en dag. Samtliga hundar kom för fågel en eller flera gånger.
Klara skillnader mellan hundarna kunde skönjas i energi/jaktlust, viltfinnarämne, stånd och resningsförmågan.

Vattenarbetet var kanske den del som deltagarna och deras hundar upplevde mest krävande och där man fick stort utslag bland hundarna vilket i sig är en viktig indikation på råanlagen.

Spårarbetet med kaninsläpet gick för flertalet elegant. När det gäller blodspåret, i Syd, som var lagt på grässtubb, förorsakade detta moment vissa problem. Förmodligen därför hundarna inte tidigare var stimulerade på detta underlag. Blodspåret i Norr som var lagd i öppen skog gick galant.

Övrigt; Man har i det nya konceptet valt att avgränsa den fullständiga exteriörs bedömningen och  genomför bara en mer övergripande koll av tänder, bett och testiklar. Man kan också dela upp markarbetet för sig och ta vatten- och spårarbetet för sig i tiden. Domarna gav en resumé efter varje delmängd, markarbete etc och gav vid dagens slut en fullständig resumé över varje hund. Protokoll på detta överlämnades till varje deltagare som dessutom fick dansk ruhaarsklubbs unghundstests pin för engagerat deltagande utan vassa armbågar. I Danmark stambokförs dessa värdena på föräldrarnas uppslag.

Målbilden är att hela kullar skall bedömas.

Hela testet gav mersmak och ett antal aha upplevelser vilket kan intygas av samtliga deltagare och domare.

Nils Linde